Så kan Käraste användas i en mening
- Och ingen ska be er så ödmjukt som jag ber er : Käraste, låt det vara nog.
- Tack, allra käraste mamma, tack !
- - Men käraste, varför är det då ?
- Då Barisani avlidit skrev Mozart : » Denne ädle man, min allra käraste vän och räddare till livet. «
- Men stanna ändå, käraste.
- Jag kan inte hjälpa, allra käraste Malla, att jag är upprörd.
- I har ju mig, allra käraste hjertans glädje, I har ju mig !
- Allra käraste, jag vet inte om jag vågar göra en fråga.
- Alphonse bekom härigenom, och i övermått, den verkningskrets, som han i sina käraste, mest filantropiska stunder knappt vågat tänka sig.
- " Gode herrar och fruar ", sade bruden till dem, " jag måste säga er, att jag med min mans tillåtelse denna kväll går bort till min käraste.
- Detta var nu hans käraste tankar.
- Pärlor, käraste barn !
- Allra käraste, vill du att jag ska gå ut och köra bort dem ?
- Nu lät han sig hämtas tillbaka av den älskligå förmynderskan och kallade henne " käraste ", så Petra själv hörde på.
- Ja, men käraste Anna, när du hör, hvem hon är !
- Det får I, Sten, mitt käraste hjerta.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.