Så kan Känner användas i en mening
- Vem känner inte igen firman Balzars välgjorda arbete, förfinade smak och redbara varor ?
- Därför frågade SVT Örebro flera boende om hur de känner inför höjningen.
- - Vi känner oss lurade och besvikna.
- Det må jag väl veta, svarade hon ; jag känner ju svarvarålderman Stenbergs ?
- Det är rätt häftigt med en finskspråkig låt men lite besviken känner man sig.
- och jag känner mitt jag svälla, sträcka ut sig, förtunnas, bli oändligt : jag är öfver allt, i hafvet som är mitt blod, i fjellen
- Känner du mig nu, Olof !
- Här blir något rysligt nu, det känner jag på mig !
- – Vi hade en träff i går och vi känner stor förhoppning.
- Plötsligt känner hon något vått och varmt och lite strävt mot sin hand.
- - Det tror jag nog, svarade Marianne, men utan den ringaste iver, känner pappa till honom ?
- Att det är Majsan råder det inget tvivel om, hennes fiskmåsskratt känner jag igen var som helst.
- Ida Karlsson, som väntar sitt tredje barn och är beräknad att föda den 2 augusti, är en av dem som känner av stressen och oron.
- Eleven Abdullah Moin ska snart gå ut högstadiet men känner oro för sin lillebror som snart ska börja på skolan.
- Du känner bra litet dina öden, Bror Benjamin, om du tror att den flickungen är bestämd för dig.
- Stina Nilsson känner sig sliten och trött.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.