Så kan Jublande användas i en mening
- Matchen i Umeå blev inte någon jublande historia.
- Minnet av denna död stod för honom natt och dag, han sög dess sötma girigt och kände sig plötsligt räddad till en jublande maktställning.
- Han kände sig på en gång både ångerfull och jublande glad.
- Och ändå är jag så förunderligt lycklig och så jublande tacksam.
- ropade Nils jublande och klappande sina händer.
- Och jublande som ett barn flög han upp och fortsatte :
- Å, Arvid, du kan inte föreställa dig hur jublande glad jag vaknade i dag !
- - Det är en bra kväll för Danmark, sade Fogh Rasmussen när han tog emot hyllningarna från jublande partiarbetare.
- En rysning av jublande äventyrslust gick genom alla mina lemmar.
- Med glatt mod stämmer hon upp en av deras jublande hallelujasånger.
- Den jublande sällhetskänsla, till vilken han arbetat sig upp, sjönk långsamt tillhopa, lik en flamma som dör.
- Andra kan dö som segervinnare, mer än segervinnare, glada, jublande i visshet.
- Under en skinande sol och framför en jublande publik tävlade kanotisterna för fullt på fredagen i kanot-SM, som i år arrangeras i Nyköping.
- Emma Green var jublande glad.
- Både herrarnas guld och damernas silver skulle firas, tyckte den jublande publiken.
- ropade Petter jublande.
- Den första jublande känslan, som kärleken till Herbert skänkt mig, blandades så småningom upp med en förnimmelse av smärta och leda.
- Fredrik Modin var jublande glad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
