Så kan Ivrigt användas i en mening
- Jag nickar ivrigt.
- - Vi måste göra något, sade Angela ivrigt.
- Han var ivrigt sysselsatt med att stänka orientalisk parfym på möblerna.
- viskade han ivrigt.
- - Med er är det en annan sak, fortfor hon ivrigt, för er gäller inte allt det där.
- Folk talade och frågade högt och ivrigt.
- Eller vill ni ha dom här pengarna - med ivrigt darrande händer slet han upp sin planbok för att köpa frihet.
- Han ilade ivrigt emot henne.
- sa Erik ivrigt.
- - Att tänka sig, sade hon ivrigt, nästan upprymt, att faster Laura gick här och gömde sådana hemligheter.
- Lena såg lycklig ut och pratade ivrigt.
- Nej, medgav greven, knackade ut askan och knäppte bort mamsellens fingrar, som ivrigt sträcktes efter den hete turken.
- frågade Birger ivrigt.
- Han granskade henne ivrigt, nästan längtansfullt.
- Mitt i centrum i ett av stadens köpcenter har ungdomarna ställt upp sina montrar och pratar ivrigt med förbipasserande om deras produkter.
- En lång gestalt stod tryckt mot väggen och viskade in i den, ivrigt, hemlighetsfullt.
- Två gummor med rynkiga gula ansikten tuggade med glappande munnar och nickade ivrigt.
- - Det går positivt an, ja visst, inföll sopranen ivrigt, innan ångbåtskaptenen vid styret ännu själv hunnit svara.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
