Så kan Ivrigt be användas i en mening
- Man kom ivrigt och skrattande, liksom skulle detta vara inledningen till något ovanligt muntert marknadsnöje.
- fragar sonen ivrigt.
- Inte sjuk, precis, säger jag ivrigt.
- I så fall vill jag ivrigt tillråda en kompromiss.
- Han började nu ivrigt be och anropa rövarmor, att han på julnatten skulle få komma upp till rövarkulan.
- sade Gertrud ivrigt.
- - Petra, sade Tage lågt och ivrigt.
- Det blev ett ivrigt pratande och berättande hela kvällen, och Ingmar tyckte, att tiden gick fortare, än han hade väntat.
- Han lyssnade ivrigt, väntade oupphörligt, att de andra skulle säga något, men hörde endast rasslet av pappersbladen.
- En fin gammal herre pratade ivrigt på bruten engelska med henne.
- frågar Staffan ivrigt.
- Å nej då, å nej då, utbrast Benbe ivrigt.
- Men han försvarade sig mycket ivrigt inför sig själv.
- Därpå grep han ivrigt efter sitt kors, hängde det över ena skuldran och började stiga utför branten.
- Han hade börjat helt ivrigt, men avbröt sig och bet sig i läppen.
- De började prata om annat, de talade ivrigt och snart var det någon som skrattade.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.