Så kan Ivrigt be användas i en mening
- Punschen som hon så ivrigt drack av ökade ju även ännu mer hennes pratlust.
- Dittes ögon blev mörka när hon ivrigt böjde sig fram över bordet.
- Vi måste pröva det på en gång, säger jag ivrigt och tar av Malte grimman.
- Den började lyssna så ivrigt, att den nästan stod stilla.
- Och över bordet nickade hon ivrigt och glatt åt Hans.
- Jag nickar ivrigt.
- sade Gertrud ivrigt.
- Man kom ivrigt och skrattande, liksom skulle detta vara inledningen till något ovanligt muntert marknadsnöje.
- Herr Markurell nickade ivrigt
- Snart var de ivrigt pratande nere vid bryggan.
- - Förmodligen Rissen, svarade jag och lyssnade ivrigt in i den tystnad som följde.
- Han ryckte av sig sin pincene och började ivrigt gnida den med den svettblöta näsduken.
- Han hade suttit i sällskap med en kollega och ett par damer och varit så ivrigt upptagen av dem, att Pa och han endast växlat ett par ord.
- - Hon har gjort mer än så, sade gumman ivrigt, du skulle allt en gång gå och titta i skåpet i storstugan.
- Men Lars svarade, att han till och med hade exercerat, och bad så ivrigt att få sköta klubban, att riksdagsmannen gav med sig.
- Mot söder speja vi ivrigt.
- Hon tog av sig mössan och vinkade ivrigt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
