Så kan Ivrigt användas i en mening
- Han lyssnade ivrigt, väntade oupphörligt, att de andra skulle säga något, men hörde endast rasslet av pappersbladen.
- Eller vill ni ha dom här pengarna - med ivrigt darrande händer slet han upp sin planbok för att köpa frihet.
- Jo, fortsatte Benbe ivrigt, det goda paret Längsäll råkade i en kuriös tvist.
- Vi voro redan i februari, och solen brast ivrigt fram mellan tunga, jagande snömoln.
- Kossan slickade den varsamt och belåtet, och den tumlade fram och började ivrigt och ack, så tafatt suga mjölk ur moderns spenar.
- I början plockade svenskarna alldeles för ivrigt, de bara rafsade till sig blommorna.
- Folk talade och frågade högt och ivrigt.
- frågade Bell ivrigt.
- Klackarna smällde, hattarna vaggade ivrigt när pojkarna gick förbi, handväskor svängdes till hälsning.
- Hon skyndade sig till kakelugnen och hukade sig ned, som om hon vore ivrigt sysselsatt att få elden att brinna, fastän det redan brann friskt.
- fragar sonen ivrigt.
- Båda sögo ivrigt på handelsmannens goda karameller.
- Under hela tiden hörde hon, att förstudörren öppnades många gånger om dagen och att det sedan talades högt och ivrigt inne i hans rum.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
