Så kan Ivrig beundrare användas i en mening
- låtsande sig förskräckt och ivrig att hjälpa.
- Inte arbetade männen då med ivrig flit på fälten, så att hans blickar måtte fröjdas åt ansad åker och väl grävda diken.
- Alla sågo befriade ut och applåderade med ivrig tacksamhet.
- Om modern visste jag ingenting annat, än att hon hette von Düben i sig själv och var ivrig teosof.
- Han hade redan hoppat i, för han var så ivrig att lära sej simma.
- Han var en ivrig eldsjäl som på flera sätt bidragit till det parti vi är idag.
- I några gnistrande ögonblick läste Pelle : God och skicklig arbetare, men ivrig socialist och fackföreningsagitator.
- Mårten Predikare blev emellertid så ivrig att han icke kunde hålla sig orörlig uppe på pålen utan ryckte musköten från ryggen.
- Nej, madame ville inte ha sin unge beundrare med sig, när hon badade.
- – Jag var lite för ivrig i början, men som tur var spelade Madelene väldigt bra.
- Som en ivrig höna med tusen kycklingar under sina fjädrar rusade hon omkring, i förbifarten skuffande undan barnen och mannen.
- sade fru Lack och blev med ens röd och ivrig.
- Min far var ivrig och varm, hans ögon svarta och hans näsborrar vida.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
