Så kan Ivrig beundrare användas i en mening
- Jag minns att mamma var lika ivrig att ropa som vi.
- I honom har du en stor beundrare.
- Det borde jag ha tänkt på förut, sade pojken och blev helt ivrig.
- Han säger att han är helt oskyldig och ivrig att få försvara sig i rättegången.
- – Jag var lite för ivrig i början, men som tur var spelade Madelene väldigt bra.
- Var och en av dem är så ivrig att komma först, att de ofta nog sätter passagerares liv på spel för sin brådskas skull.
- Tur : med junimorden 1934 vann Hitler en beundrare, som fem år senare skulle bli honom till stor nytta : Stalin.
- På gatorna hastar ingen ivrig ström, tystnaden hänger mulen överallt, även i stinkande solljus.
- Moa lät ivrig och andlös.
- Det var han emellertid, mycket ivrig katolik till och med.
- Cecil var mycket ivrig och stolt över sina böcker.
- Han var så ivrig, att jag skulle få komma ut och se litet nytt, och han trodde att det skulle förströ mig och hjälpa mig att glömma.
- Och nu började hon tala, ivrig att återvinna honom.
- - Ja, det löftet förstår jag att man inte kan svika, sa den herrgårdsmamsellen, som var mest ivrig att fråga om allting.
- Martin blev ivrig, kastade på sig kläderna i flygande hast och kom ned utför trapporna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
