Så kan Inbilla användas i en mening
- Icke må du inbilla mig, att du vill sätta dig ned med din hustru där, blott och bart av tycke för mig ?
- Vad man än må inbilla sig om historiens upprepningar och likheter : det förgångna kommer aldrig igen.
- Ty en sjuk kan man inbilla hvad som helst, just derför att han är mottaglig för allt.
- Sa ja inte, att du skulle inte inbilla dej du va nån stor förbrytare ?
- ... det tror ni er kunna inbilla mig ?
- Ty varken Filip eller Otto eller gubben skulle ett ögonblick inbilla sig att det var för deras skull han kom.
- Han sökte inbilla sin beundrade chef att hon-i egenskap av kvinna-åldrades ungefär dubbelt så hastigt som han.
- - Lika gärna kunde man inbilla sig, att den som vinner mest på ett pokerparti är den största begåvningen i sällskapet.
- Det hade inte legat någon lidelse i kyssen, även om han en minut velat inbilla sig det.
- Hon rider upp bredvid Majsan och väser : Inbilla dig ingenting.
- Vill du inbilla mig, att du inte huggit ur skrinet förut ?
- Men folket skall inbilla sig att man tar bort tron ; de måste upplysas.
- Jag vill se detta än en gång i mitt liv och inbilla mig, att jag är den tjuguettårige fyren och du den adertonåriga tösen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
