Så kan Inbilla användas i en mening
- - Men inbilla dig bara inte att du överbevisat mig !
- Stå inte där och inbilla flickstackarn en massa strunt, sa hon.
- För resten, tillade hon stolt och med gnistrande ögon, för resten ska ni inte inbilla er att jag lider av olycklig kärlek.
- Ty varken Filip eller Otto eller gubben skulle ett ögonblick inbilla sig att det var för deras skull han kom.
- Hade du varit den du försökte inbilla mig, så bevare mig väl för att ha dig i huset !
- — Inbilla mig det !
- Men låt oss inte inbilla oss att vi med dagens ärende löser alla de utmaningar som svensk sjukvård ställs inför i framtiden, sa han
- Det skulle han inte inbilla sig !
- Det kan du inbilla dig.
- Det hade inte legat någon lidelse i kyssen, även om han en minut velat inbilla sig det.
- Hon rider upp bredvid Majsan och väser : Inbilla dig ingenting.
- - Med en sådan motivering kan man på sin höjd inbilla sig att man tror.
- -- Inbilla dig inte, Hans, fortfor han efter en lång tystnad.
- Hon ämnade synbarligen inbilla honom att hon sov.
- När han hörde Frideborgs lätta steg därinne, kunde han inbilla sig att det var Petra som var där, väntande på honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
