Så kan Inbilla användas i en mening
- Vore jag flicka skulle jag bli kär i honom, och ändå ser han inte något särskilt ut, det skall du inte inbilla dig.
- Men låt oss inte inbilla oss att vi med dagens ärende löser alla de utmaningar som svensk sjukvård ställs inför i framtiden, sa han
- - Med en sådan motivering kan man på sin höjd inbilla sig att man tror.
- Men inbilla sig inte att man betyder något.
- Frideborg skulle bara inte inbilla sig att hon var så fager.
- - Men inbilla dig bara inte att du överbevisat mig !
- Och jämt inbilla sig att folk peka finger bak ryggen på en.
- Det hade inte legat någon lidelse i kyssen, även om han en minut velat inbilla sig det.
- Vad man än må inbilla sig om historiens upprepningar och likheter : det förgångna kommer aldrig igen.
- Sa ja inte, att du skulle inte inbilla dej du va nån stor förbrytare ?
- - Inte ska du inbilla mig, att du är kraftlös, därför att du är liten, sade kon.
- Inbilla er ingenting !
- inbilla dig det !
- Jag skulle krossa mig själv och kasta fragmenterna av mig i Seinen, om jag ett ögonblick dristade inbilla mig vara er husbonde.
- Sådant kan ett barn inbilla sig, som för flera timmar spärras in i en fårfålla.
- Hur kan du inbilla dig något så dumt ?
- Folk blir aldrig riktigt så ledsna över vår bortgång, som vi själva inbilla oss.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
