Så kan Inbilla användas i en mening
- Inbilla er ingenting !
- Sådant kan ett barn inbilla sig, som för flera timmar spärras in i en fårfålla.
- Och jämt inbilla sig att folk peka finger bak ryggen på en.
- Och att han ljög hederligt folk mitt i ansiktet, då han ville inbilla dem att han hade sett regnbågen i månsken, det var ju klart !
- Och det rann för mig, att mor kunde inbilla sig detsamma, om jag nekade att komma.
- Det var således inte något hopp, det var nog inte värt att sitta här och inbilla sig någonting igen.
- Men folket skall inbilla sig att man tar bort tron ; de måste upplysas.
- Det skulle han inte inbilla sig !
- Inte ville han låta inbilla sig, att detta var något Guds hus.
- Sa ja inte, att du skulle inte inbilla dej du va nån stor förbrytare ?
- Hon ämnade synbarligen inbilla honom att hon sov.
- - Men inbilla dig bara inte att du överbevisat mig !
- Hade du varit den du försökte inbilla mig, så bevare mig väl för att ha dig i huset !
- Men en kung kan man inbilla just vad som helst, om man bara breder på tillräckligt.
- Ty en sjuk kan man inbilla hvad som helst, just derför att han är mottaglig för allt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
