Så kan I förbifarten användas i en mening
- Som en ivrig höna med tusen kycklingar under sina fjädrar rusade hon omkring, i förbifarten skuffande undan barnen och mannen.
- Hon kysste så Nora som Adolphen och även mig i förbifarten.
- De mötas på bron under tungsint tystnad, en och annan säger halvhögt som hastigast några ord i förbifarten.
- Ja, han kom från en middag och tittade upp i förbifarten.
- ( i förbifarten ).
- Han behövde alltså inte själv slå sig ner på de där väntestenarna och gav bara en blick i förbifarten åt dem, som hade tagit plats där.
- Kornetten gjorde sig ett ärende att gå över golvet och viskade i förbifarten till henne : Sjung icke !
- Nu stannade jag rent händelsevis i förbifarten och frågade vart de skulle gå.
- Mötte fröken Mertens på min morgonritt och växlade några muntra ord med henne i förbifarten.
- En spårvagn kom förbi, jag hoppade upp på den och såg i förbifarten, att gardinen var nedrullad för sängkammarfönstret !
- I förbifarten kunde han ändå hinna att konversera en smula med Richard, vilken han slutligen lyckades göra nyfiken.
- ( sjunger i förbifarten ).
- Hviskar i förbifarten åt Ann ’ Sophie : )
- Inte kan en tro att hon kastar sig på korna i förbifarten ?
- När de sprungo tillbaka till högen för att hamta mera, smällde de våta kläderna i förbifarten till deras heta kinder.
- Jag såg det ; jag har redan hälsat på honom i förbifarten.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
