Så kan I förbifarten användas i en mening
- viskade hon i förbifarten förtjust till Stanny.
- Detta nämns nu bara i förbifarten, men skulle kunnat ges ytterligare utrymme.
- Jag såg det ; jag har redan hälsat på honom i förbifarten.
- ( Smyger sig sedan ut på tå, men smular i förbifarten sönder en stor ros öfver Hennings hufvud. )
- En spårvagn kom förbi, jag hoppade upp på den och såg i förbifarten, att gardinen var nedrullad för sängkammarfönstret !
- Mötte fröken Mertens på min morgonritt och växlade några muntra ord med henne i förbifarten.
- Inte kan en tro att hon kastar sig på korna i förbifarten ?
- Kornetten gjorde sig ett ärende att gå över golvet och viskade i förbifarten till henne : Sjung icke !
- ( i förbifarten ).
- Då tog han liksom i förbifarten hennes hand och tryckte den ; men det skedde med bortvänt ansikte.
- Han behövde alltså inte själv slå sig ner på de där väntestenarna och gav bara en blick i förbifarten åt dem, som hade tagit plats där.
- Nu stannade jag rent händelsevis i förbifarten och frågade vart de skulle gå.
- Hon kysste så Nora som Adolphen och även mig i förbifarten.
- ( sjunger i förbifarten ).
- När de sprungo tillbaka till högen för att hamta mera, smällde de våta kläderna i förbifarten till deras heta kinder.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.