Så kan Häftighet användas i en mening
- Vid ett tillfälle, då den nye biskopen förmanade honom att icke genom sin häftighet väcka förargelse i församlingen, skall han ha utropat :
- Men min häftighet skrämde honom.
- Med en häftighet som aldrig förr brusade min barndom tillbaka mot mig.
- Denna grep skrivelsen med häftighet, och på han igenkände stilen utropade han spasmodiskt : " ifrån - honom ! "
- ( sakta, med återhållen häftighet ).
- Jag frågar i din brors närvaro, har jag någonsin, trots min häftighet, sagt dig ett verkligt hårdt ord för all din köld.
- ( Rudolf gör en rörelse för att afbryta henne, men hon fortfar med stegrad häftighet. )
- Men i detsamma fick han en nysningsattack, och den hade en sådan häftighet, att han plötsligt nös hela lösgommen i spottlådan.
- Alla stodo kvar på samma platser, men deras stackars kroppar rörde sig och svängde med den slörsta häftighet.
- utbrast han med sjuklig häftighet, egentligen har han bättre huvud än jag.
- En stormande häftighet som snart gick över och då han efteråt var lika ångerfull, som han nyss varit ond.
- viskade Joakim, nedböjde sig över sin fars anlete, och förde hans hand med darrande häftighet till sina läppar.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
