Så kan Huvudstupa användas i en mening
- Herr Markurell tog sin sons fiende med ena handen i kragen, med den andra i studsen och slungade honom huvudstupa ett par alnar framåt.
- Men jag vet icke, ty mig skickade han huvudstupa ut bara genom att sänka sina långfransade ögonlock.
- Frustande av skratt dyker de huvudstupa ut genom dörren.
- Han kastade sig huvudstupa utför trappan och rusade tillbaka till lagården.
- varvid Nora och jag huvudstupa kastade oss på dörren.
- Varpå han kastade sig huvudstupa i studierna, höll händerna för öronen, blundade och rabblade :
- Emellertid, sedan jag dvalts en stund allena i mörkret, rusade jag huvudstupa till vårt hus och anförtrodde min gruvliga vånda åt min flicka.
- Han snavade i detsamma över något och föll huvudstupa i golvet.
- Men plötsligt blev han ursinnig, kastade sig över juristen och slungade honom huvudstupa ut genom dörren.
- Och i förargelsen över sig själv rusade han nu åstad så huvudstupa, som om han läst upp en kungörelse.
- Storgumsen stötte till, och den första räven kastades huvudstupa tillbaka mot öppningen.
- När jag granskar herr von Hanckens karaktär, finner jag en underlig blandning av brådstörtad, huvudstupa och tvehågsen senfärdighet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
