Så kan Himmelen användas i en mening
- Haver jag inte sagt eder, att eld snart skall regna av himmelen och var sparre i detta hus stå i ljusan laga ?
- Alla dessa for till himmelen, men vi får sitta kvar vid vägkanten.
- " Har de nu blivit färdiga med svaret där oppe i himmelen ? "
- Jag minnes nu, vem jag är, då solen skiner på himmelen.
- Bed himmelen klarna !
- Han ville knäfalla och bedja himmelen om tillgift och intala sig själv, att hans gärning vore rättfärdig, men han förmådde det icke.
- " Kommer du ihåg, du Stark Ingmar, när vi gick nere på kyrkbron och såg himmelen öppen ? "
- En tidig morgon, just när den första gryningstimman tändes på himmelen, väckte Tummetott örnen.
- De stodo nu alla fyra i skogens ångande, vackra famn ; men tego, blickade på himmelen, jorden och varandra.
- Du skall minnas din fader i himmelen, din fader på jorden, och att Frankrike äger dig.
- Överallt grått och smutsigt strömmar det gyllene solljuset ner från himmelen, men marken är förbannad och ofruktsam.
- Den kom farande som en blixt rätt ner från himmelen.
- Himmelen !
- Himmelen var mulen och nedflisade små snö med sakta Östanväder.
- - " Ja, ja, nog minns jag det, när vi två såg in i himmelen ", sa Stark Ingmar.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.