Så kan Hedda användas i en mening
- Men då varken far eller Hedda utan endast jag såg honom, gjorde han de befängdaste miner.
- Då satte jag mig upp, förtjust över att få göra mig viktig ( och jag tyckte särskilt om att vikta mig mot Hedda ).
- mumlade Hedda, som stod bredvid mig.
- Jag hörde Hedda skjuta reglarna för ytterdörren, jag hörde henne gå i vindstrappan.
- Jag tror inte, att den goda Hedda har lust
- Sådan var Hedda, och sådan är hon än i dag.
- Hedda kom inrusande i rummet.
- Vem är Hedda ?
- Emellertid måste Hedda gå in till far och berätta vad hon gjort.
- Hon hette Hedda : efternamnet har jag aldrig hört.
- Men då jag frågade Hedda, om far snart skulle bli alldeles bra, svarade hon :
- Efter en stund hörde jag Hedda ropa på mig ; sedan ropade även far.
- Jag kunde inte somna, jag väntade på Hedda.
- Så vände han sig åter med bister min mot Hedda :
- Är Hedda ledsen ?
- Hedda menade, att jag var stor nog att hugga ved ; sedan Josef upphört att hjälpa oss med dylika sysslor, hade hon och jag delat dem oss emellan.
- Ty om jag också ibland fick en slant av far eller morfar eller farbror, lockade Hedda den ifrån mig och stoppade den i lergrisen på skänken.
- Den kvällen skurade Hedda hela huset.
- Han påstår att sådana där historier alltjämt upprepas - hos Hedda
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.