Så kan Harpan användas i en mening
- Svante tog harpan.
- Nu snyftade harpan, nu flög ett jätteackord av stormande smärta därute - det var sång någonstädes !
- Han kastade tillbaka sina bandvirade flätor, och spelande på harpan ropade han :
- Hed jag haft att vandra, gossen på min ena arm, harpan på min andra, harpan trött på strängalåt, sonen trött vid sanddjup stråt.
- Sedan tackade han Gud för sina söners vackra död, åt, drack, sjöng till harpan och återtog sina sysselsättningar.
- Ulv Ulvsson hängde upp harpan på högsätesstolpen.
- Men den harpan var mer än manshög, och i den dvaldes, trodde man, djävulen själv.
- Doktor Svante, som medtagit harpan och räckt henne till Margit, lade ut årorna.
- Folke Filbyter pekade med huvudet efter de båda unga, när de gingo ut, men Ulv Ulvsson fortsatte att spela på harpan.
- Nyss ställde jag ifrån mig harpan utanför väggen.
- - Det är orätt av mig att föra dig omkring här ute så länge, då far ännu spelar på harpan.
- Därefter lade han harpan på snön ett stycke från tjuvkällaren och lockade sakta på getterna.
- Säckpipan eller flöjten, harpan eller basunen ?
- Stundom tog han också harpan från stolpen och spelade.
- Vila gott jag unnar harpan och min Gunnar.
- Harpan fortsatte att ljuda till lekarens dystra stämma, och det blev ingen jakt den dagen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
