Så kan Högtidligt tilltala användas i en mening
- Dystert högtidligt ljöd den genom huset.
- genom att tilltala honom med sådana idioter som Du skall inte köra bil samt djävla idiot.
- - Vi har en stor läcka midskepps, vi går till botten, sade han stilla och högtidligt.
- Men snart kom han fram till Schagerström och gjorde ett högtidligt meddelande.
- A propos : vet du, hvarför min far stämde möte med mig här i Stockholm så der högtidligt på precis dato, dag och timme ?
- Det var något högtidligt i avskedet om aftonen.
- Stort och högtidligt.
- Men han räckte högtidligt fram en liten käpp, och så hjälpte han upp barnet.
- - Det vet Gud, sade hon högtidligt, att jag har bett honom var dag att få se dig, innan jag reste.
- Jag lovar, säger Staffan högtidligt.
- - O, så högtidligt !
- - Ta det inte så högtidligt, gosse.
- Det var som om de högtidligt lovat varandra något, som om deras-så hastigt för enade händer vore en brygga, som icke skulle kunna brista.
- Och för var och en lovade Rissen lika högtidligt, att de dyrbara hemligheterna låg i gott förvar.
- Å, det kan nog bli högtidligt ända, menade farmor.
- Farbror Eberhard går högtidligt emot henne och för henne fram till den stora högen av skrivet papper.
- Inte ska man ta såna här saker högtidligt !
- De fingo icke tilltala honom, icke medtaga en hälsning, men Nordberg stannade, så underlig tycktes honom synen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
