Så kan Hårlös hjässa användas i en mening
- ropade herr Markurell, och då gubben icke lystrade, gick han bort och knackade med knogen på hans hjässa, som var kal och gul som ett strutsägg.
- Till det yttre var han en mäkta stor och fyrkantig karl med brett anlete och en riktig kupol till hjässa, alldeles kal.
- Nu rörde den sig i cirklar kring hans hjässa.
- Lyckliga de, som kunna glädjas åt livets solsken och inte behöva någon kurbits för att skydda sin hjässa !
- Han har mött mannens blick, just när skivan föll ner på hans hjässa, och den har slagit honom med förlamning.
- Åter började Sivs milda hand stillsamt stryka hans nacke och hjässa.
- Förenade Metalls otäcka skorsten, den hotfulla jätten, vars svarta hjässa höjde sig över Berget.
- Jo, du kerub och seraf i cirkushimlen-det kan man om man i narrens hand sätter en skallra av löje och på hans hjässa en krona av visdom.
- Kyrkoherden, den gamle Hygaeus, knackade med sina hårda knogar på hans hjässa.
- Jag tycker åren, de som äro kvar, vila uppe på min hjässa.
- Han tystnade ; därpå lyfte han långsamt och med skälvande hand en imaginär krona från sin hjässa.
- För där stod Nils Holgersson mitt uppe på Rosenboms nakna hjässa.
- Hans kala hjässa glänste av stolthet.
- Han var aldrig hård mot sina trälar, ty de voro som hår på hans egen hjässa och hud på hans egen arm.
- Baronen suckade tungt och kliade sin kala hjässa med pennskaftet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.