Så kan Gulla användas i en mening
- Klara Gulla knöt ihop näven under förklädet och fick tårarna i ögonen, men inte hade
- Hon måtte ha sett fallfärdig ut, för Klara Gulla slog med all hast armarna om henne och närapå bar henne in i stugan.
- Klara Gulla blev tillsagd att plocka upp allt, som hade fallit.
- Hon var ju sjövan, Klara Gulla, så hon visste vad hon talade om.
- - I dag menar jag allt ändå att det ska komma brev if rån Klara Gulla.
- Hon stod så, att han inte kunde se hennes ansikte, men det kunde ingen annan vara än Klara Gulla.
- Klara Gulla hade fattat en sådan motvilja för sin far.
- - Tiden är allt så kort för mej, sa Klara Gulla, så kanske att det kan vara te en annan gång ?
- Nu kom Klara Gulla på det !
- Klara Gulla varken skrek eller gjorde något försök att fly.
- Nu flög allas blickar till Klara Gulla för att se om också hon förstod.
- Det var författaren Martha Sandwall-Bergström som skrev böckerna om Kulla-Gulla.
- Nu lyfte karlen på huvudet, så att Klara Gulla fick se hans ansikte.
- Klara Gulla hade inte frågat efter hur det stod till med fadern.
- I december upphörde sjöfarten, och sedan fick Klara Gulla ha bryggan alldeles för sig själv Ingen störde henne.
- Klara Gulla vill resa ifrån en plikt, men det är inte sagt, att det lyckas.
- Klara Gulla vaknade upp som ur en dröm, Medan hon hade stått och sett sin fars goda ansikte, hade prästen förrättat jordfästningen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
