Så kan Gulla användas i en mening
- Det var väl brevet från Klara Gulla, som de hade längtat efter, alltsedan hon for.
- - Å nej, allt felet ligger hos mej, sa Klara Gulla.
- Det var Klara Gulla, som låg bakom det hela.
- Kattrina sa rentut, att hon inte ville höra talas om att Klara Gulla hade blivit kejsarinna.
- Klara Gulla hade ställt sig tätt vid Kattrina.
- Klara Gulla hade inte frågat efter hur det stod till med fadern.
- - Det säjer ni bara, för det att ni har måst sitta i mörker å elände i så många år, sa Klara Gulla.
- - Jag är så glad, Klara Gulla, sa hon, för att du har blitt vacker igen.
- Hon stod så, att han inte kunde se hennes ansikte, men det kunde ingen annan vara än Klara Gulla.
- August Där Nol gick fram till Klara Gulla och tog henne i hand.
- I detta ögonblicket kom Jan fram och ställde sig bredvid Klara Gulla.
- Klara Gulla vaknade upp som ur en dröm, Medan hon hade stått och sett sin fars goda ansikte, hade prästen förrättat jordfästningen.
- Det är Klara Gulla själv, som har bett dom å inte säja någe te oss, å vi ska hålla oss lugna oss kattrina, ja, det ska vi.
- Helst ville han, att både Klara Gulla och Kattrina skulle ha lagt sig och somnat, innan han steg över tröskeln.
- - Det är visst Klara Gulla ifrån Skrolycka ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
