Så kan Gulla användas i en mening
- - Klara Gulla har väl inte någe emot, att vi har ställt på det här sättet ?
- Den gamla karlen stod ute på backen och högg ved, när Klara Gulla kom gående med sin korg.
- August Där Nol gick fram till Klara Gulla och tog henne i hand.
- Nu lyfte karlen på huvudet, så att Klara Gulla fick se hans ansikte.
- sa Klara Gulla.
- - Tiden är allt så kort för mej, sa Klara Gulla, så kanske att det kan vara te en annan gång ?
- Det var ju den första oktober, som pengarna skulle betalas till Lars Gunnarsson, och alltså borde ju Klara Gulla komma hem med dem just den dagen.
- Klara Gulla var inte mer än åtta år, men rädd var hon aldrig, och nu rusade hon fram och tog tjuven på bar gärning.
- Hon hade bestämt någonting gömt under den, det kunde ju vara en sändning från Klara Gulla.
- " Nu sover Klara Gulla för länge sen ", tänkte han, då han äntligen tog det sista spadtaget.
- - Ni får göra, som ni vill, mor, sa Klara Gulla utledsen.
- Det var Klara Gulla, som låg bakom det hela.
- Det var dumt, att han inte hade tagit Klara Gulla med sig.
- Knappt var det sagt, förrän Klara Gulla gav fadern en harmsen blick och bröt sin tystnad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
