Så kan Guds- användas i en mening
- Han fick därav stor makt bland bönderna, och de kallade honom Guds vandringsman.
- För Guds skull, kära Anna, berätta !
- Därigenom upphämtade de varandra, och upphämtades : de var fiskare, men dessutom själva även fiskar, tagna i Guds stora notvarp.
- Ja, på Guds hus domen redan begynns, snart alla sova - vem vaknar ?
- Guds lag må ingen människa rätta.
- Det gamla, som ådragit sig Guds vrede, var nu förbi.
- Så drog han ut på den stora heden, grävde sig en håla i flodstranden och blev en helig man, vars böner hördes vid Guds tron.
- Ja, ingen sänghimmel med luftiga vita gardiner kunde täcka honom för Guds öga, ingen dunkel vrå gömma honom.
- - Det är ju Guds son, vet jag !
- Men där äro också andra, som icke hade ett Guds fän att äta, för sig och barna små, med mindre de skulle tugga alebark och svälja save.
- Guds fred far !
- Inte blir det något av med Guds hjälp, inte !
- Jag ber dig, för Guds skull, klipp bara icke av dig öronen eller näsan !
- Hon ville inte gå och lämna den i händerna på lättsinniga slösare, på odugliga dryckeskämpar, på vårdslösa förskingrare av Guds gåvor.
- I uppenbaren Guds rike på jorden och visen oss vägen till himlen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
