Så kan Grevinna användas i en mening
- Mannen reste till Borg för att säga greve Dohna, att hans grevinna levde och att ett barn fanns.
- Ifrån detta ögonblick var det, som de tappre männen utrusat, min grevinna !
- Min lilla grevinna skall strax vara färdig.
- - Det är visst hon, som har varit grevinna på Borg.
- - Vill vår nådiga grevinna känna och lukta ?
- Han gick åstad och friade till en, som han icke älskade ; till den grevinna, som han fick, och har.
- - Se, grevinna !
- - Å, grevinna, det ska fara ner som en blixt, en blixt, som upplyser och dödar.
- Hon var en ängel emot mig och mot alla, så mycket hon förmådde, stackars, goda, fattiga grevinna.
- Jag är inte nödbedd och min lilla grevinna skulle inte vilja såra en hederlig gumma, som bjuder vad hon förmår.
- Jag önskar få fråga något, och svara mig därpå, om min grevinna så vill ; i vidrigt fall, lat det vara.
- " Ha, min grevinna ! "
- Det är grymt, det är avskyvärt, att oskyldigt göras till ämne för svartsjuka, min grevinna : jag känner vad jag säger. "
- - Kära grevinna Elisabet !
- - Min kära grevinna !
- Min grevinna, jag är icke sjuk, och jag har icke varit det.
- En brottslig, menar ni, min grevinna ?
- Trodde du, att din unga grevinna skulle vilja bo i en torpstuga ?
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.