Så kan Granna användas i en mening
- De unga tu ge emellertid granna fester och kalaser.
- Det var för lätt last för vår granna skonare.
- Är det han, så är han väl på vind med den granna jäntan, di kallar Va-valborg.
- På klinten lyste de små granna lyktorna mellan skymmande grenar och löv.
- Men den där granna jackan, den har du haft råd att skaffa dig ändå.
- Hellre skulle han ha fått strypa henne och ungarna - stora ord har de gott om och granna fraser !
- Duken skälvde och gubben tycktes rista på det granna, vita håret.
- Vinden ryckte och slet i hans granna halsduk, den flög ut som en upprorisk fana som längtade att rycka honom med sig.
- Han hade fått ett större lugn, ett mera manligt allvar, sedan han äntligen slutat sin långa lek med de stora, granna orden.
- De stora, välbärgade bondgårdarna fick granna namn av tupparna, sådana som Lyckåker, Äggeberga och Penningby.
- Du skulle bara se honom därnere i sina rum, huru stolt han marscherar fram och åter på de granna mattorna, Seraphine !
- Den granna paradisen tycktes vinka åt mig.
- Kom med, ska du få av de granna vinteräpplena i kontoret.
- De där vingarna var blåa och silverblänkande och så granna, att när fjärilen var ute och flög, stod alla andra djur och stirrade efter den.
- De gifta, som ha familj att försörja, ha ofta mer över än de ogifta, ty för dem går allting till granna kläder eller dryckesvaror.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.