Så kan Glatta användas i en mening
- Men de hade allt svårt att få fäste på det kala och glatta berget.
- De kan vara besläktade med glatta muskelceller.
- Han smidde ett dussin spikar, så jämna och vassa och glatta, att de inte kunde göras bättre.
- Han hade råkat sparka till den, så att den for i väg över den glatta marken.
- O, de jublande äventyren, de vita, glatta dansgolven, den älskade kavaljersflygeln !
- Han lade handen på den glatta ledstången, men det var inte för att få stöd av den, utan för att smeka den.
- De gledo förbi ön på glatta medar.
- Han hade fått uppleva dess mjukhet, dess underbara glatta hud.
- Var funnos så glatta golv, så höviska kavaljerer, så sköna kvinnor ?
- Hjulspåren där voro glatta av is.
- Och professorn hade åter lett sitt glatta, fryntliga leende och svarat :
- På fiskelägenas glatta stenhällar sprang folk om varandra.
- Ett ögonblick snuddade hans hand vid spegelns glatta kalla yta.
- Det gör glatta trettifem det, och då är tjufem kvar på arvet, om han ha nå kvar.
- Med fundersam min strök hon utefter sina glatta smala ben, böjde sig ned och tryckte händerna mot vristerna, som voro höga och välformade.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.