Så kan Gå slappt användas i en mening
- Det lilla svarta huvudet föll slappt ned emot hans bruna hand.
- Selma gick genom raden av förfallna rum, vars dörrar slamrade slappt och förtorkat.
- Rör sig inte alls spontant och ligger i ett slappt tonuslöst tillstånd med slutna eller öppna ögon utan » blick «
- Jag stod framför en herre, som jag slappt räckte handen.
- Jag ville inte se ditåt, men såg ändå hans arm falla slappt ned och hans huvud nicka till mot bröstet och de bristande ögonen vidöppna.
- De två männen togo varandra slappt i handen.
- Små röda fläckar brunno på hans kinder, och handen, som slappt hängde ned, bar en gnistrande diamantring.
- Hon lutar sig bakåt, låter armarna hänga slappt och glider sakta ned på marken.
- Det var något så slappt och så avtärt över honom nu, då ingen sinnesrörelse gav liv åt dragen.
- Hustrun slöt sig nära intill Ingmar, men Ingmars arm hängde slappt ner, och hans ansikte blev allt dystrare.
- upprepade Benbe slappt.
- Slappt gled han ner på golvet och med ens blev allt så mörkt - han hade aldrig sett så tjockt mörker - det riktigt vältrade sig över honom.
- - Hon och prästfan äro ju gifta, sade Stellan slappt.
- Det låg i allt, från det bleklagda ansiktet till händernas hållning och i den slappt hopsjunkna figuren, ett uttryck av uppgiven trötthet.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
