Så kan Gå långsamt användas i en mening
- I strimman från ljuset över havet kommo de långsamt glidande, ett trött älskande par, som drev i hamn med slaka segel.
- Gästgivarn makade sig långsamt bort till Träskens fönster.
- Allt saktare spelar nu bruset av människornas rop, alltmera långsamt dunkar korkmaskinen mot kvällen.
- Den gick och gick och gick — och därpå hvilade jag, liksom på tunga vingar, som helt långsamt, långsamt flögo dig till mötes.
- Han sa långsamt och släpande, men omsorgsfullt uttalande orden, stavelse för stavelse :
- Jag närmar mig långsamt boxen och håller fram en morot.
- - Ni behöver inte göra så många omsvep, bäste medsoldat, sade han lågt och långsamt.
- Det började med trumpet putande läppar som långsamt smalnade och drogs ut på längden.
- Jag har aldrig haft en renskrifning, som gått så långsamt.
- ( Så långsamt vindas upp, o Tid, din härvas trådar. )
- Vi gingo långsamt nedåt parkerna.
- De föraktade lampsken och älskade tillsammans denna blida ljumma skymning, då dagen långsamt slocknade.
- Malte tar några steg i taget och långsamt, långsamt rör vi oss framåt.
- Elias gick lika långsamt med tömmarna i handen, och vid trappan stannade hästen av sig själv.
- Långsamt ska det irakiska folket få en egen demokrati.
- Ett moln av damm hänger över hela planen och höjer sig långsamt upp mellan träden mot nattens ensamma skyar.
- Men Edla gick lika långsamt.
- Hon gick långsamt utmed rummets väggar, mumlande och muttrande för sig själv.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
