Så kan Gå ö’ver användas i en mening
- Jag går upp på mitt rum och skrifver — —
- Ja, det är det aldra värsta — söta äro de allesammans, alldeles för söta, men det lefver man inte på.
- Ja-a, det vet jag sannerligen inte — jag behöfver Anna så väl hemma.
- ( far orolig med handen öfver hans panna ).
- Jag skrifver ändå ännu en liten stund.
- Nå, men jag skall väl ha någon att regera öfver ?
- Kläd i silver flod och fält : ~ver allt sin tron han ställt.
- Jag har hållit henne till strängt arbete, sökt förqväfva hvarje spår till fantasi, hindrat blicken att höja sig öfver det alldagliga.
- — hon har sett verserna.
- Jag lefver, jag flyger, kungen behöfver intet bära sorg efter sin trogne Puff !
- Sara blinkade som för solen och öppnade elden med en något nervös ver.
- Men der ingen spörjer, behöfver ingen svara ; och dessutom inverkar det ingenting på det stora hela.
- Den råa styrkan har fallit för den lömska svaghe ten, tvi vare dig satans qvinna och förbannelse öf ver ditt kön !
- Jacques, så skall alltid den känna som lefver i verlden blott för sin skull !
- Du skri ver, som jag sett, en god, läslig stil.
- Ja, till och med så helt, att det ingenting blir öfver åt mig sjelf, fruktar jag.
- ( reser sig och lemnar pennan till kamrern, som skrif ver, hvarefter han lemnar den till Lovisa ).
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.