Så kan Förundrad användas i en mening
- Då började David berätta mera om Crispi, och den blinde hörde förundrad på.
- sade arrendatorn förundrad.
- viskade Petra förundrad.
- Men han hade icke hunnit mer än tre fyra rader, förrän Erika förundrad såg upp.
- - Ni gav mig vad jag bad om, sade han nästan förundrad.
- Hon tittade åter förundrad på den rosenprydda stolen mitt emot sig ,
- Jag är bara så förundrad över att jag får göra det här fortsatt, säger Seinabo Sey.
- upprepade han förundrad.
- Han hade visst märkt hennes blekhet, ty han såg förundrad på henne.
- upprepade han förundrad och ogillande, var du generad av att ta dem i hand ?
- upprepade Gabriella helt förundrad.
- Han böjde sig framåt och såg förundrad på sina händer, som om han väntat att i dem finna fördjupningarna efter hennes kropp.
- frågade Birger förundrad.
- Förundrad häröver, kanske förargad, eller kanske - Constantin !
- Hon såg blott på honom med en förundrad och liknöjd min, så förundrad, att han ett ögonblick höll på att låta dupera sig.
- svarade Erika förundrad och lät skeden, varmed hon höll på att skumma kaffegrädde, vila mot fatet.
- Jan hade blivit förundrad över hennes ord.
- Han stirrade förundrad, bedrövad på sin hand, och tårarna kommo honom i ögonen.
- Jag är förundrad öfver mig själf.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
