Så kan Förstone användas i en mening
- I förstone lät det som när en lössluppen häst med hejdlösa språng kastar sig fram över stubbar och stenar.
- Det kan i förstone verka bestickande att den som orsakar polisen en onödig kostnad också skall ersätta den.
- Borgmästarn ställde sig i förstone helt och hållet avvisande.
- Elisabeths sinnesstämning var i förstone kall och ovänlig.
- Då gubbarna varsnade den svartklädda gestalten, till på köpet sirad med en smula krusflor, grepos de i förstone, alldeles som Kurt, av häpnad.
- Låt vara att han i förstone inte kände igen henne-ehuru redan det var märkvärdigt eftersom hon känt igen honom-men sedan ?
- Summans futtighet stötte honom i förstone ; men jag är övertygad om, att han sedermera funnit den för hög.
- Nora satte jag i förstone blott till femtusen ; nu är hon värd tjugu och blir giftet gott, ökas det.
- En mor uppfattar i förstone sonens förälskelse som ett trohetsbrott mot henne själv.
- Jag gav icke tappt i förstone utan skrek emot just som en kråkunge kraxar emot gammelkråkan.
- Benbe kände i förstone lättnad, snart blev han snopen.
- Ingevald höll in den svettdrypallde hästen utan tt i förstone kunna reda sina tankar.
- Bäst hon tänkte på detta, fick hon ett infall, som i förstone alldeles överväldigade henne.
- Rövarmor nekade i förstone, för hon tänkte på rövarfar och den våda han kunde löpa genom att hon lät abbot Hans resa upp till deras kula.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
