Så kan Förnöjd användas i en mening
- När han hade slutat, var han helt förnöjd.
- - Ja, allt är klart, svarade fästmannen förnöjd.
- Åja, jag känner, att det finns varmt blod i Sverige ännu ', sade han helt förnöjd till de förbluffade sjömännen.
- löjtnanten log, helt förnöjd med sin psykologi och sin människokännedom.
- Giv min anda vittnesbörd, att av Gud jag varder hörd, som ett barn utav sin fader ; så är jag förnöjd och glader.
- Det är allt eld i de där små spånorna, sade han och skakade förnöjd på huvudet ; det är rätt roligt att känna igen sig, hm hm.
- Hennes nåd var icke litet förnöjd över måltidens godhet och ordning, samt över alla anstalter över huvud.
- Också återvände han högeligen förnöjd, men möttes i vårt förmak av en ledsam syn.
- Han fylldes av ovilja mot sin hustru Bess, som satt där så förnöjd med utbredda kraftiga lår och smålog.
- Brimoire nickade förnöjd.
- När denne väl satt sig till rätta, med de korta benen utsträckta framför sig, såg han helt förnöjd ut.
- På det här sättet var det ju en helt annan sak, sade hon förnöjd, och det hela förblev lika oskyldigt som det hela tiden varit.
- Då gled furiren in i länsmansrocken och karlen stod där i giv akt, förnöjd och stolt över det epåletterade berömmet.
- förnöjd.
- Men morfar avbröt honom och sade i det han småskrattade rätt förnöjd :
- Fru Längsäll log förnöjd och sa : Nå, då kommer jag just lagom.
- Far hade dragit ut ett vasst järnstycke ur Svartens fot och stod helt förnöjd och smekte sin häst, då mor skyndade in i stallet.
- Bäst förnöjd blev ändå Birger, när Hellgum förde dalfolket till den tyska kolonien, som låg utanför stadsporten.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
