Så kan Förlovad användas i en mening
- - Marianne är förlovad, upplyste den yngre av studenterna.
- Förlovad med en engelska, som jag sa !
- Nej, attan om jag inte satt mig det i sinnet att komma hem som förlovad människa.
- Med henne har du bara varit förlovad en natt.
- anfört att hon, eftersom hon var förlovad med J.V., inte skall dömas till ansvar.
- När brorsdotra mi kom in här så stor i hågen och skänkte mej tobak, så trodde jag allra minst, att hon hade blitt förlovad mä en prins.
- Mitt barn, är du förlovad med herr de Lorche ?Jag gratulerar.
- Sjutton år och redan förlovad, kanske snart gift och med ett eget hem !
- Han tänkte på att Thomas varit förlovad med hans syster.
- Hon var förlovad och redan ett par och tjugu år gammal.
- Han hade inte förgäves varit förlovad med Charlotte i hela fem år.
- Men han hade låtit bli att tala om att han var förlovad förut med en rik flicka som hette Hertha Adlerbring, hon som han sedan gifte sig med.
- Patronen formligen våndades, icke blott av hennes onåd, utan ock i känslan av att ha begått en orättvisa : den unge mannen var ju förlovad !
- Hon talade med en säkerhet, som om hon varit förlovad minst ett dussin gånger.
- Jag tror att mamma, som varit gift i snart 30 år, hör bjällror lika ofta, som Elin, som varit förlovad ett halft år.
- - Och du är ju förlovad, sade han.
- Att bli förlovad med en förmögenhet var därför detsamma som att för första gången på lång tid få dra ett fritt andetag.
- Kär och olyckligt kär- ty flickan var ju redan så gott som förlovad.
- - Ack du, det var alldeles omedvetet, svarade Selma med ett återhållet löje, jag kom bara att säga honom, att du är förlovad.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
