Så kan Förfärligt användas i en mening
- Jag börjar misstänka — något — förfärligt !
- Hans läppar voro hårt sammantryckta och muskelspelet i hans ansikte var förfärligt.
- Men det ska ingen tro, att jag nu vill berätta om något hemskt och förfärligt.
- - Så förfärligt !
- Vd Gunnar Jönsson : Det känns förfärligt
- Han trummade på bordskivan med knytnäve och käpp, han stampade och fick förfärligt ont i foten.
- Marianne hörde något förfärligt.
- Hans hår var krusigt och krulligt under hatten, det såg verkligen alldeles förfärligt vackert ut.
- Det har varit ett förfärligt år.
- Men hon såg även, att, så förfärligt som detta än var, blev ingen skrämd eller upprörd över det.
- Jag var alltid förfärligt ledsen efter julaftonens middag förr i världen också.
- Nästan — men — jag vet bara inte — jag är ju så förfärligt okunnig — jag vet ju inte ens riktigt hvad det menas med att spela komedi.
- Hemskt att säga, förfärligt att tro, men detta är inte någon vanlig björn.
- - Det är ju förfärligt, sade jag lågt.
- - Är du inte förfärligt rädd för honom ?
- Det var ett förfärligt svar.
- – Jag det är ett förfärligt brott.
- Men han slog omkring sig med yxan så förfärligt, att ingen förmådde nalkas honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
