Så kan Förebråelser användas i en mening
- Hon hade blivit misstänksam, hon vädrade överallt förebråelser.
- Vi trälar ha ännu inte glömt de skymfliga förebråelser, som vi en gång hörde här i stugan från Ulv Ulvssons mun.
- Nå, det är ingalunda min mening att överhölja er med förebråelser eller skjuta all skulden på er.
- Till min förvåning gjorde han mig icke några förebråelser, fnös blott och huttrade.
- Jag skulle vara förtviflad, om hon för min skull finge uppbära några förebråelser.
- Och likväl hade de icke några scener med förebråelser och ömsesidigt agg.
- Scener föreföllo ofta mellan de olyckliga makarna, varunder de gjorde varandra de bittraste förebråelser och beskyllningar.
- med klander och förebråelser.
- - Du borde skäms, utbrast hon käckt, skall du nu göra mig förebråelser för det jag av grannlagenhet gjorde invändningar.
- — gör mig hällre förebråelser !
- Min mor var fullkomligt lugn och gjorde honom inga förebråelser.
- Han skrattade, räckte den svalnade turken åt lilla mamsellen, som kindpustade fula gubben, gjorde honom tysta men häftiga förebråelser.
- Det fins ingen människa, som törs göra mig några förebråelser, Henning allra minst.
- Förebråelser var jag beredd på - ja ; men inte på ironiska kvickheter om galanta äventyr och australnegrernas aritmetik.
- Och då biskopinnan icke var den, som lätteligen tålde förebråelser, föll harmen odelad över mitt huvud.
- Far gjorde henne icke vidare några förebråelser, men farbror Otto förföljde den stackars Hedda.
- Och jag tog i ännu värre och gjorde honom häftiga förebråelser.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
