Så kan Fullkomligt stilla användas i en mening
- Jag kände hans knä mot mitt eget, och med ens låg jag stilla, ty han tryckte sina heta läppar mellan mina bröst.
- Då det blev stilla en stund, sade en av männen :
- - Min stackars vän, svarade Rabenius stilla.
- Ni kan lita på mig fullkomligt.
- Han satt stilla och såg rakt ut i luften, och fortfarande log han för sig själv i sin ensamhet, men nu var leendet bittert.
- Tiden går inte längre rätt fram, den stupar inte längre ner, den har stannat på djupets botten, den står stilla.
- Celestines ögon flammade av en stilla, längtansfull, mystisk eld.
- Den hand han höll livremmen i låg stilla mot golvet när snaran låg runt målsägandens hals.
- Då verkar många ha suttit mer stilla.
- Marianne Sinclaire satt en stilla eftermiddag i slutet av augusti i sitt rum och ordnade sina brev och andra papper.
- På söndagen stod många tåg stilla i södra Sverige.
- Då blevo vi bägge hungriga ; och jag sade till Göran : sitt stilla, herr Göran lilla, skall jag gå efter födan.
- Och du har fullkomligt skäl, att tycka alldeles detsamma om mig.
- Det är över tusen mil bort, på andra sidan Stilla havet.
- Under tjugo minuter stod de två generatorerna stilla.
- Ute på Mälaren tände nu båtarna sina ljus, glidande fram över ett stilla vatten, mellan stränder där gröna träd bugade sig och sakta susade.
- Han hade lagt ut en smula i figuren, blivit fastare i köttet och mindre drumlig i gången, men annars var han sig fullkomligt lik.
- Träna inte då utan håll kroppen stilla.
- Han avled stilla i sitt hem med den närmsta familjen närvarande.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
