Så kan Fräckhet användas i en mening
- Han sa verkligen fräckhet, fast han möjligen vid närmare betänkande skulle visat sig villig att välja ett något mildare ord.
- Varpå han med otrolig fräckhet svarade :
- Herr Gawensteins fräckhet och envishet förargade dem.
- En sådan fräckhet !
- Aven mot henne riktar " preussaren " sin fräckhet.
- Nå, er fräckhet känner jag igen, mister Arnberg !
- En gång hade han veterligt gatt sa långt i fräckhet, att han skickat ett tiggarbrev till Gawenstein, den bestulne.
- Min gudlöshet, min fräckhet, min dumhet, min inbilskhet, min otroliga okunnighet min svarta otacksamhet, allt detta utmålades i bjärtast färger.
- Om sålunda den ena flickan oroade honom genom sin undfallenhet, så retade honom den andra genom sin fräckhet.
- Ni ha er egen ordbok, vad kallar man däri en sådan själens fräckhet ?
- Alexander bet sig i läppen för att tillbakahålla sin förargelse vid åhörande av så mycken fräckhet.
- Jag kunde icke annat än förvåna mig över hans fräckhet att gå till rätta med Vår Herre, och det sa jag honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.