Så kan Framstupa användas i en mening
  - Han gick bort till sin kära brits, kastade sig framstupa och slöt armarna hårt kring huvudet.
- Tog upp nallen där han hamnat i ett hörn, stackars, stackars han, for framstupa i sängen och grät ännu värre.
- Halva natten låg jag framstupa över golvspringan och sökte intala henne tröst.
- - Så är det alltid med riktigt goda bröder, svarade värden, nära att falla framstupa på sin päls, och gick åter bort och dukade på golvet.
- Till och med spejarna i träden lågo framstupa över ekgrenarna och stirrade endast på de mörka åkerfårorna.
- Äntligen stannade bilen med ett ryck, som var nära att kasta honom framstupa.
- De låg framstupa på grässlänten strax ovanför bron, stödde sig på armbågarna, följde vattnets evinnerliga färd.
- skrika och såg, när han stigit upp, M. ligga framstupa på golvet vid sin låga säng.
- I nästa ögonblick kastade hon sig framstupa mot en kudde och föll i en våldsam gråt, som skakade hela hennes späda kropp.
- I skogen hittade jag en finnkvinna, som låg framstupa och stel över en skål med vatten och en uppsprättad snok.
- ligga framstupa på marken medan mannen körde med sin moped till höger på Semaforgatan där han sedan gjorde en vänstersväng och kom tillbaka.
- Hon hade kastat sig framstupa på sängen och grät och grät.
- En kypare snavade och föll framstupa med en stor bricka, full av glas och buteljer.
- Anders faller framstupa i fören och
- ( han tar en ända i fören och ämnar skynda fram midskepps, men stupar i brådskan öfreröfver Hultings ben, och far framstupa. )
- De lågo framstupa över sina utmärglade bondhästar och skrapade ändå ryggen mot överbjälken i dörren.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.