Så kan Formligen användas i en mening
- I botten på en gränd, längst inne i djupet av grå staden, går Lasse Han formligen rinner fram som en droppe segt svart i en ränna.
- Han formligen plöjer en väg mellan hästarna och sätter av i galopp.
- Man befann sig bland kunder och expediter och här stod en flicka av bästa familj och formligen tiggde.
- Patronen formligen våndades, icke blott av hennes onåd, utan ock i känslan av att ha begått en orättvisa : den unge mannen var ju förlovad !
- Han formligen sjönk ihop i skrivstolen, knäckt under tyngden av sitt ansvar.
- " Vid slutet av sommaren brukar jag därför formligen längta tillbaka till Lund, men det hoppas jag icke behöva i år. "
- Hon ser hur likgiltig han är för det där som intresserar henne så, som upprör henne, som formligen sliter henne.
- Han formligen tycks vilja suggerera dem till ursinne.
- Vid sådant kunde Marianne bli formligen svartsjuk, hon kände det som om Pål tyckte bättre om Börje än om henne.
- Vid slutet av sommaren brukar jag därför formligen längta tillbaka till Lund, men det hoppas jag icke behöva i år.
- Han har gått över Tvåtjärnarna och påstår att han formligen hoppat över isflaken för att slippa fram.
- Hon tog i som om det hade varit en stortävling och den lätta båten formligen flög fram över vattenytan.
- De formligen illfänas att bli betraktade som idioter.
- Han formligen studsade fram med krökta knän över arenan och utmed barriären.
- Det var jag, som formligen tvang den lille renskrifvaren att hålla mig sällskap.
- Onkel formligen sken av belåtenhet, då han gav mig respass
- Hon var formligen belastad med guldsmycken.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.