Så kan Feg stackare användas i en mening
- Stackare den, som är högfärdig.
- Men han var feg, vilket smädeord helt enkelt betyder att hans uppfostran varit starkare än hans självkänsla.
- Jag är för feg.
- Hon såg ut att vara en god och täckelig kvinna, som måhända i gengäld skulle skänka oss stackare några frukter och nötter, sade jag.
- Det var så där - var och en kunde se sin stackare över axeln - ifall man tyckte det var roligt, men det var det inte jämnt, heller.
- Ingen bryr sig om vad en sådan stackare säger eller gör, det vet du ju.
- Mitt samvete fick sin första tunga börda ; en börda, som jag var för feg att avvältra.
- Först låtsades jag vara underlägsen och feg för att ge henne mod, men hur det gick, så, en vacker dag var jag den underlägsne och den fegare.
- Du vore en feg, en usel, en dålig - du vore en jag vet icke vad, om du ej gjorde så.
- Du är feg !
- Ja, det var en stackare här nyss, som linkade framåt.
- Du är feg. "
- - Stackare, lallade Adele.
- Man skulle ju döda sådana der stackare !
- På sidorna fanns beteckningen SE-FEG som var planets registreringsnummer.
- I hans föreställningsvärld var numera lasten i alla former något självklart, som endast enfaldiga stackare inte kände till.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.