Synonym till Förvåning

Så kan Förvåning användas i en mening

• Ännu idag har jag inte riktigt hämtat mig från min förvåning.
• Gripen av förvåning följde Alphonse riktningen av sin väns lågande ögonkast, för att upptäcka vad han varseblivit.
• När hon uttryckte sin förvåning sade han endast att M.P.
• Hon var vit i ansiktet och stirrade, som arrendatorn tyckte, med ett uttryck av misstrogen förvåning på Agda.
• Den unga, vackra grisetten steg med förvåning upp och såg på grevinnan.
• Angela fann till sin förvåning att hon icke hade något att tala om med Paula.
• Men han röjde inte någon förvåning när han upptäckte herrgårdens fru, lutad mot trappan.
• eftersade frun med en förvåning, som gränsade till förfäran, har han talat med dig om sina affärer ?
• Karl-Artur iakttog henne med förvåning.
• De lydde, och äldste sonen stannade ensam kvar, med någon förvåning betraktande faderns upprörda ansikte.
• Han böjde sig framåt och slog sig på knäna i förvåning.
• ( Omfamnar Helge, som med köld och förvåning drager sig tillbaka från Björnklo, hvilken åter hejdar sig. )
• Hennes ansikte uttryckte först förvåning ; därefter rodnade hon skarpt.
• Han drog på ordet i ytterlig förvåning.
• utropade jungfrun med den största förvåning över frågan, jösses nej, kräken ska väl ha sin passning likasåväl som människan !
• Mats, kolaren från norra finnmarken, stirrade med nyvakna ögon i stum förvåning omkring sig och kröp med en sväljd svordom upp ur ströet.

Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.

Mer om ordet

Betydelse

Böjningar

Exempel på användning