Så kan Förundrad användas i en mening
- Constantin betraktade honom förundrad ända till rörelse.
- sade patriarken, rätade upp sig och sag sig förundrad omkring.
- Då Erika avbröt ett göromål, blev hon verkligen förundrad.
- sade kökspigan förundrad.
- Hon tittade åter förundrad på den rosenprydda stolen mitt emot sig ,
- Ellin betraktade honom hastigt, litet förundrad.
- Då började David berätta mera om Crispi, och den blinde hörde förundrad på.
- Han stirrade förundrad, bedrövad på sin hand, och tårarna kommo honom i ögonen.
- frågade jag litet förundrad.
- Hon såg blott på honom med en förundrad och liknöjd min, så förundrad, att han ett ögonblick höll på att låta dupera sig.
- Han hade visst märkt hennes blekhet, ty han såg förundrad på henne.
- sporde Längsäll ännu mera förundrad.
- utbrast Ebba, litet förundrad, och häftade sina blickar på Celestine.
- frågade Birger förundrad.
- Jan hade blivit förundrad över hennes ord.
- Men han hade icke hunnit mer än tre fyra rader, förrän Erika förundrad såg upp.
- Storligen förundrad upphörde hon genast med sin strid, men veken brann då ut och Hallsten hade ingen annan med sig.
- Hunnen upp till kullens topp stannade han förundrad, ty nedanför skådade han något ovanligt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
