Så kan Förstånd (på) användas i en mening
- Och på den tiden talade man inte ännu om kvin nans själfständighet, så att jag hade inte förstånd att uppfostra honom.
- Men nog fordras det förstånd att upprätthålla den husmoderliga värdigheten.
- Men jag har ju mitt fulla förstånd i behåll, så att jag vet, att borgmästarn bara kommer att-skratta åt mig.
- - Förvillelserna omtöckna hans förstånd.
- Marianne hade sett Börje och givit det till känna med en liten nick av hemligt förstånd.
- Skattmästarna trodde, att anblicken av så många dyrbarheter skakat hans förstånd och att han inbillade sig hålla den yppersta klenoden.
- Han är så underlig nu, inte alls lik sig, det är som om han plötsligt fått fullt klart förstånd, säger mor.
- Det fanns hos henne en sällsam blandning av nyktert förstånd och överspänd sentimentalitet.
- Doktorn till och med trodde han att han skulle kunna tala förstånd med.
- Hennes förstånd stod stilla och så småningom fick hon mycket riktigt huvudvärk.
- Skepparen trodde, att hemsjukan släckt hans förstånd, och han visste gott, att blev rodret icke omkastat i tid, så voro klipporna nära.
- Vilket naturligtvis icke bör utesluta, att de också utveckla och använda sina egna små maktmedel efter bästa förstånd.
- Skogen är djup, och Gud har tagit hennes förstånd.
- Och trälarna stodo där med sina viskor utan förstånd att gå ur vägen.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
