Så kan Försjunken användas i en mening
- Nej, han star i dörren med huvudet innanför, försjunken i djupt betraktande av sitt nya hem.
- Och dåraktig som alltid, då hennes förstånd icke stod alldeles stilla, gick hon rakt fram mot herr Markurell som ; stannat, försjunken i tankar.
- Biskopen blev en stund stående med blicken försjunken i dotterns.
- Pastor Caldén stod fortfarande försjunken i tyst meditation.
- Ena ögonblicket var han glad för att i nästa stund synas försjunken i dysterhet.
- von Hancken kvarstod en god stund orörlig, försjunken i tankar, som jag i min enfald trodde röra sig kring Tomson och pengarna.
- En så lång stund stod han sedan orörlig och tyst, att trälarna varken förr eller sedan hade sett honom försjunken i så djupa tankar.
- Står ett par ögonblick försjunken i djupa tankar, rycker sedan upp sig med våld och går med trötta steg ut till vänster.
- När fru Lack hade läst detta brev, satt hon länge försjunken i inre åskådan av sin man.
- Det var just då Marianne, inne hos sin lille son, satt försjunken i dylika tankar, som Börje öppnade dörren till sängkammaren.
- Teologen och överstinnan hade åter dragit sig tillbaka i fönstersmygen ; rektor stod försjunken i ett automatiskt tuggande och tänkande.
- I detsamma flög motivet till en tavla genom hans huvud : en döende dandy försjunken i åskådandet av sina naglar.
- Hon var fylld av en ljuv oro som kom henne att än gå snabbt, än stanna försjunken i tankar.
- Därpå satt hon åter en stund försjunken i begrundande.
- ( Står en stund försjunken i tankar, ser sedan hastigt upp och stryker sig öfver pannan. )
- Jag hade stått så försjunken i tankar, att jag inte genast märkt honom.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
