Så kan Förklädet användas i en mening
- Att hon inte fick ha förklädet — det var för dant !
- Han lade tillhopa det lilla förklädet och stoppade det innanför sin rock, som han omsorgsfullt knäppte.
- Han gick in i huset och Ulrika sprang uppför vindstrappan med förklädet för ögonen och kastade sig på sängen.
- Hon fyllde förklädet och såg sig om efter någonting mer att bära i.
- ( aftorkar tårarna med förklädet ).
- Den lilla flickans hand for ut snabb som en blixt, fick fatt i glasögonsfodralet och stoppade in det under förklädet.
- Hon var fullt sysselsatt med att få av sig förklädet som hon fått låna, ett stort, randigt, långt.
- Huggvärjorna och sporrarna klingade, rösterna sorlade, och mor Ingebritt vaggade fram och tillbaka och plockade med händerna på förklädet.
- Då och då slätar hon med handen över förklädet och vrider och vrider sina tunna vigselringar.
- Lena stoppade kalsongerna under förklädet och gick till köket för att tala med Beda.
- Handen, som höll förklädet, började skälva.
- Han stod mitt framför Hedda och hytte åt henne med knytnäven ; hon hade lagt händerna under förklädet och stod och stirrade i golvet.
- Nej, fortsatte hon, och lät förklädet falla, med följderna menar jag det ogudaktiga prat och fniss och flams som åtföljer äktenskapet.
- ( torkar den på förklädet ).
- En vecka hade gått på det sättet, när hon en dag kom att märka, att hon satt i spisen med en kniv gömd under förklädet.
- Karin strök med handen neråt förklädet, innan hon sade något mer.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
