Så kan Förfärligt användas i en mening
- Det var förfärligt.
- I och med detsamma hon hade sagt detta, tyckte hon, att det var förfärligt bittert, att hemligheten hade blivit ryckt henne ur händerna.
- Han har uppehållit en artig konversation med mig den sista timmen, men han är mycket uttråkad och är förfärligt glad, att du är kommen.
- – Det är förfärligt.
- Nu kommer en liten flicka fram till honom, en åttaårs tös som redan gått i skolan länge, länge, förfärligt länge.
- De togo ner honom till fyran Myntgatan, där läto de honom sitta en förfärligt lång stund.
- Detta var förfärligt ansträngande.
- Döda- hu- det här var ju hans brori alla fall var det lilla ordet döda förfärligt.
- Men vore jag fri, skulle jag från bäcken hämta vatten i händerna till att styrka dig med, ty du lider förfärligt.
- Hon hade förfärligt ont.
- Men han slog omkring sig med yxan så förfärligt, att ingen förmådde nalkas honom.
- Det är så förfärligt.
- Åh, den som bara inte vore så stygg, så förfärligt stygg !
- Det var ett förfärligt uppvaknande !
- Det är ju förfärligt.
- Prästen höjde till och med armen och måttade ett förfärligt slag mot jättens grova, dumma ansikte, men han hejdade sig.
- Jag har befriat henne ur något förfärligt.
- – Det som hänt är förfärligt, säger skolans rektor Agneta Brisfors till tidningen Sydsvenskan.
- Hon hade beklagat sig över att hon var så förfärligt gammal :
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
