Så kan Förfärligt användas i en mening
- Det var förfärligt att se, alla små näpna flickor måste fram och titta på honom.
- Hans läppar voro hårt sammantryckta och muskelspelet i hans ansikte var förfärligt.
- Men då teg Tomas, ty han började ana, att här kom något förfärligt, som han inte förutsett.
- Jag fryser så förfärligt !
- ropade de närmaste kråkorna, och därefter uppstod ett förfärligt oväsen.
- Kära Marie, det här var förfärligt.
- Tredje olyckan på kort tid – Kommunchef : Tycker att det är förfärligt
- Hon kändes så förfärligt het.
- Jag hade placerats i pinnsoffan och kände mig förfärligt rak i ryggen, Kerstin satt på en stol, som inte heller såg så bekväm ut.
- Men det var förfärligt, hvad barnen dröja länge på isen i dag.
- Prästen höjde till och med armen och måttade ett förfärligt slag mot jättens grova, dumma ansikte, men han hejdade sig.
- Det var förfärligt väder i Helsingfors på onsdagskvällen.
- Hans hår var krusigt och krulligt under hatten, det såg verkligen alldeles förfärligt vackert ut.
- - Det är ju förfärligt, sade jag lågt.
- Stora tårar rinna utför hennes kinder, och hon berättar i en ström av ord om vilket förfärligt ställe man fört henne till.
- Det var en vild yrsel, som plötsligt grep mig, ett förfärligt hat mot allt det, som slutligen fört mig ända hit.
- Flickorna tyckte, att herr Gyllenhjelm var en så förfärligt trevlig och stilig herre och bildad och fin att resonera med.
- Han ropade över axeln Jacs hälsning, tillläggande : Vi har förfärligt brått-
- Han hade inte bara läst, han hade levat också, hetsigt, förfärligt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
