Så kan Dämpat användas i en mening
- Hon tyckte sig höra ett kluckande, dämpat skratt.
- Från den ljusröda ampeln föll ett dämpat sken över rummet och gav det hela ett trolskt och sagolikt skimmer.
- Solljuset sken dämpat genom morgonens dimmoln och temperaturen var ännu behaglig.
- - Berätta, sade hon dämpat, entonigt.
- Västra Götaland är ett exempel på en region som dämpat kostnadsökningen - om än inte tillräckligt.
- De senaste åren har det funnits ett överskott på grafiker, vilket har dämpat lönetrycket.
- Det kom oöverlagt, ett dämpat utrop, som han icke kunde betvinga och som gjorde honom själv häpen.
- utbrast stockholmaren med den dämpat klangfulla röst som i skåningens öra lät som musik.
- Hon hostade dämpat och diskret.
- Ett dämpat sorl hördes från vardagsrummet.
- Det var fram på våren och kvällen stod dämpat ljus, med ett stilla lugn och en doft av nyutslagen björk.
- Allt buller ljöd dovt och dämpat, helt olika mot på den ljusa dagen.
- Ju mer han retade upp sig, dess blekare blev han och dess mera dämpat kommo orden, lågt och snabbt, med ett slags raffinerad hatfullhet.
- Underrättelser som kanske dämpat den ömma lågan, men som i stället givit mig ett förbannat gott humör.
- Men skrattet var dämpat.
- Själva dunkandet tycktes för en stund dämpat och inlindat i en mjuk schal.
- Han talade därför lågt, liksom dämpat.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
