Så kan Dundrande användas i en mening
- Det verkar som om han håller på att riva vägarna inifrån, för det är ett väldigt dundrande.
- En dundrande nordan virvlade kring knutarna.
- Allt detta yttrades med en dundrande, kraftig stämma och kaptenen syntes något stukad.
- Strax därpå lät det, som om någon hade slagit en näve i bordet, och bruksförvaltarn hördes ropa med dundrande röst :
- Ett lantligt hoppetosseri och dundrande svängom fingo ersätta de fina danserna.
- Sedan studsar jag vidare tvärs över ridbanan bakom Tessas dundrande hovar.
- Men om man frågar dem - då tvivlar jag inte på att Maren stiger fram och på alla de andras vägnar svarar ett dundrande : " Jo ! "
- Han hojtade och slog och jagade dem i dundrande galopp.
- frågade hon, och pekade på den blåsvarta orrhanen, som väckte hela skogen med sina dundrande vingslag.
- Det är alltid så, grep prosten in med sin dundrande bas, ateism, vidskepelse, okunnighet och lurendrejeri.
- När allt blivit väl beställt, skola vi göra ett dundrande kalas i skogen : vi skola äta oss mätta efter arbetet och dricka en smula ovanpå.
- ropade översten med dundrande röst.
- På kungshusets altan uppspelade musikanterna med dundrande pukor dalpolskan och fackeldansen.
- Det var små trastflöjter och bofinkspipor, det var bäckar och näckar, det var klingande blåklockor och dundrande hackspettar.
- Han ropade henne med dundrande stämma.
- Bistert tigande eller med dundrande svordomar ramlar de uppför trapporna.
- röt han med en dundrande stämma : modet sken ur hans ansikte, och kraften växte i hans armar med faran.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
