Så kan Dumt skratt användas i en mening
- De var där allihop, och skogsbacken genljöd av deras skratt, medan de vandrade framåt gångstigen längs åkanten.
- Hon aktade sig sedan att komma med något nytt inkast, rädd för detta våldsamma skratt.
- Det vore kanske inte heller så dumt att sträcka ut sig på den fina, rena grusvägen och ta sig en liten lur.
- Nu verkade det hela så dumt.
- – Det var så tyst när vi gick in, så konstigt att inte höra alla glada skratt, säger besökaren Frida Eriksson.
- Topeka är inte dumt, sa jag.
- Därför är det bara dumt att bryta ut frågan om utbildningen innan de andra frågorna är lösta, säger Kurt Eriksson.
- Jag fick mig ett gott skratt.
- – Hon blev värvad först, medger Al-Khafadji med ett skratt.
- Hon säger att det visserligen var dumt att nöffa åt poliserna, men att pojken inte borde ha dömts för brott.
- Men jag förstod genast, hur dumt det var att stå där på skogsvägen och ropa.
- Sekreteraren skrattade ett lågt och behagligt skratt.
- Det vet jag, genmälde Gawenstein, men det var dumt i alla fall.
- Vet du någon, hvars skratt är mer smittsamt än Ingrids ?
- – Idiotiskt och dumt gjort av dem, säger han.
- Jag menar att jag gjorde det mindre än de andra, men det var ett dumt misstag.
- Dörren längst bort är stängd, men ändå hör jag att någon tjuter av skratt där inne.
- Och det vore förbaskat dumt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
